En bidragande orsak till kvinnors ohälsa
1,7 miljoner människor saknas
Det talas om att det föds för få barn i Sverige. Inte någonstans nämns abort som en orsak.
Människovärde skriver på sin blogg:
apr 7, 2026 | Abort, Debattartiklar, Senaste från bloggen
Debattartikel publicerad i Världen idag den 2 april 2026:
Fri abort framställs okritiskt som en milstolpe gällande kvinnors rättigheter utan att något problematiserande ges utrymme. Så gott som aldrig lyfts att legalisering av fri abort inneburit att omkring 1,7 miljoner människor saknas i Sverige i dag. Och inte bara dessa individer saknas, utan även de barn och barnbarn som dessa eventuellt hade fått.
Inte heller lyfts att många kvinnor lider i det tysta av trauman efter att ha genomgått en eller flera aborter. En stor kanadensisk studie som publicerades 2025 har bekräftat att abort innebär en ökad risk för mental ohälsa, missbruksproblematik och självmordsförsök jämfört med kvinnor som fött barn. Först vid uppföljningen 17 år efter aborten hade symtomen avtagit. Även män kan uppleva sorg över ett aborterat barn och detta är ett ämne som borde lyftas mer.
Dessa negativa konsekvenser av abort är tillräckligt problematiska, men nu slås dessutom larm om att det föds alldeles för få barn i Sverige. Regeringen har tillsatt en utredning för att förstå och försöka vända de historiskt låga födelsetalen. Dock utan att erkänna abort som åtminstone en av de bakomliggande anledningarna. I stället har Tidöpartierna lagt fram förslag om ytterligare liberalisering. Delvis genom planerna på att inkludera abort som en rättighet i grundlagen och delvis genom att förändra den befintliga abortlagen. I det ingår bland annat att abort ska kunna ske mer skyndsamt och att aborterna i sin helhet ska kunna göras hemma. Remissvar från organisationer och privatpersoner som varnat för riskerna med detta har lämnats obeaktade.
I ett sekulärt land som Sverige är det kanske ändå inte förvånande. Förvaltningsmyndigheten Sida tog 2023 fram dokumentet "Grundläggande principer för finansiellt samarbete med Sida" där det går att utläsa att organisationer som vill erhålla statliga stöd från Sida inte får uttrycka kritik mot aborter. Sida och dess samarbetspartner förväntas ta avstånd från "anti-abortpositionering". I mejlkonversation med Världen idag hävdade Sida 2024 att detta inte innebär diskriminering av organisationer med andra grundläggande värderingar, utan enbart att formuleringen i dokumentet ska tolkas som att Sida inte stödjer "organisationer som aktivt driver en anti-abortagenda".
Att pingströrelsens missions- och biståndsorganisation PMU efter dessa uttalanden fortfarande är berättigad till ekonomiskt stöd från Sida är däremot mer förvånande. PMU verkar ha rättat sig efter myndighetens krav att inte kritisera abort för på sin hemsida antyder man att legalisering av abort är svaret på den höga mödradödligheten i världen. Detta trots att mödradödligheten främst avgörs av den allmänna standarden på vården, oavsett hur abortlagen ser ut.
PMU medger vidare att det ofödda barnet visserligen är värdefullt men hävdar att det ofta står mot kvinnans svåra situation, vilken enligt PMU handlar om fattigdom men också om "mäns ansvarslöshet, våld och oaktsamhet mot kvinnan". Av denna anledning landar PMU i att "rätten" till abort bör vara lagstadgad, men negligerar därmed både de ovannämnda riskerna med abort och att Afrika är den mest abortkritiska kontinenten i världen. Kvinnor i Afrika är, i jämförelse med kvinnor i övriga världen, mest benägna att uttrycka att de vill ha många barn. Därtill väljer PMU att avvika från den bibliska och historiskt kristna synen att skydda det ofödda barnets liv.
En hållning som respekterar både barnets och kvinnans liv borde vara en självklarhet i en biståndsorganisation med kopplingar till pingströrelsen. Orättvisor och fattigdom måste lösas på andra sätt än att ofödda barn ska betala priset med sina liv. Vi anser att en hållning som respekterar både barnets och kvinnans liv borde vara en självklarhet i en biståndsorganisation med kopplingar till pingströrelsen. När riksdagen under våren nu står i beråd att rösta för ytterligare liberalisering av abort i Sverige, behöver en enad kristenhet vara rösten som höjs för den försvarslösa parten som saknar en egen röst. Till detta välkomnar vi även PMU.
Annette Westöö, MRO–Människorätt för oföddaBrita Storlund, MänniskovärdeCecilia B. Klingberg, MänniskovärdeJohanna Byman, MänniskovärdeÅsa-Karin Brunninge, Livsval
Abort riskfaktor för mental ohälsa hos kvinnor
apr 17, 2025 | Abort
Detta blogginlägg publicerades även 19 april 2024:
Den allmänna inställningen i stora delar av västvärlden är att abort är positivt för kvinnors mentala hälsa. Även i Sverige ingår mental ohälsa som ett av de "synnerliga skäl" som krävs för att Socialstyrelsen ska bevilja abort efter den lagstadgade abortgränsen på vecka 18. Enligt den brittiska läkaren och abortforskaren Calum Miller är 98 procent av samtliga aborter i Storbritannien på grund av kvinnans mentala hälsa.
Miller hävdar på sin blogg att all nyare forskning tydligt visar att abort istället är en riskfaktor för mental ohälsa. Studier av den abortförespråkande psykologen och professorn David Fergusson från Nya Zeeland har visat att abort kunde kopplas till en 30 procents ökning av mental ohälsa hos kvinnor. Den dåvarande regeringen i Nya Zeeland bad dock Fergusson att avstå från att publicera resultaten eftersom man ville undvika eventuella politiska konsekvenser för egen del. Fergusson motarbetades även av vissa vetenskapliga tidskrifter och fick studien publicerad först efter att ha refuserats flera gånger. Miller menar att detta är ett typiskt exempel på västvärldens medvetna förnekande av sambandet mellan abort och mental ohälsa.
Fergusson gjorde 2013 en metaanalys av de studier som har högst trovärdighet inom ämnet abort och mental ohälsa. Resultatet visade följande ökning efter abort:
Drogmissbruk – 291 procents ökning
Alkoholmissbruk – 134 procents ökning
Självmordsbeteende – 69 procents ökning
Ångest – 28 procents ökning
Depression – 13 procents ökning
Även andra symtom som inte diagnostiseras som mental ohälsa är vanliga efter abort. Sorg och skuldkänslor förekommer enligt Fergussons forskning i upp till 71 respektive 64 procent, och omkring 61 procent av kvinnorna uppgav att de inte kände någon tillfredsställelse alls i livet. Ju längre tid som går tenderar kvinnor dessutom att känna sig mer missnöjda med aborten. Enligt den abortförespråkande forskaren Brenda Major ökade de negativa känslorna kring aborten över tid, och känslan att aborten varit rätt beslut minskade.
Millers slutsats är att abort för kvinnors mentala hälsa är ett kriterium som helt enkelt inte är baserat på fakta och forskning. Det mest medkännande vore enligt honom att kvinnor i krisgraviditeter skulle ges maximalt stöd för att behålla barnet.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Källa:
Academic Papers | Calum Miller (calumsblog.com): C. Miller (2021) In R. Gatt, ed. In favour of life. Rabat: Kjisna
Fler artiklar: Cambridge University Press
