.
Guds Lagar
God's Laws
Engaging with God, get rid of sin.
The purpose for Law, is to keep me alive, safe and secure and happy and to help me get into a state of Bliss. God created a whole heap of Laws for that purpose. There is a whole heap of laws engaged in receiving His Love. Only for that purpose. No other purpose than my extreme happiness. God did not create these Laws to make restrictions and make my life a drudgery. God created these Laws to keep me safe and secure and help me to become happy in my life. And when I get rid of sin that is how I become happy, so it is all educational. How does my will Impact on me? In the world around me? God's Laws are just an expression of God's love in a very practical sense, so the law - to be loving must act against sin - or it would not be loving otherwise.
Från seminariet 20240921 Canada Falls Lake Dag 2 Relationship with God requires awareness of sin.Jag älskar Guds lagar
- Just nu i alla fall -
Tänk, gravitationslagen som håller mig fast på planeten så jag inte flyger ut i rymden. Lagen om orsak och verkan, så som jag beter mig så får jag skörda. Och det gäller alla. Jag kan vara hur rebellisk som helst och vägra följa Guds lagar och till sist får jag ändå ge upp och inse att Gud vet bäst. Gud vet vad som är bäst för mig. När jag lever i harmoni med Gud så blir mitt liv harmoniskt, lättare, gladare mer fyllt av kärlek. Vad finns det att vara rebellisk mot??
Jo, jag har haft detta att vara arg på:
Varit arg på Gud för att han skapade mig, för att han skapade mig just sån här, en idiot! För att jag bör sluta hata mig själv för att mitt liv ska bli bättre. Men det har varit så skönt att gå till hatet, att anklaga mig själv för hur dålig jag är, istället för att sörja alla de dåliga val jag tagit. Det skulle vara alldeles för smärtsamt så bättre att ta till det gamla självhatet som känns så bekant som en varm kofta att sätta på mig, och så får jag samtidigt tycka lite synd om mig själv också för att jag är så jävla dum i huvet!
Detta hat har följt mig sen barnsben, jag blev hatad av min mamma och till viss grad av min pappa men inte lika starkt, han ville inte ha fler barn. Mamma ville ha barn, men jag passade inte in i hennes mall för hur ett barn ska vara.
Har lyckats komma till lite mer försoning med mig själv och mitt liv har faktiskt förändrats till det bättre. Det har dock krävts att jag börjat öppna mig för Guds åsikt om mig. Gud känner inte att jag är ond eller en fruktansvärd människa. Jag har gjort onda saker som inte är i harmoni med Gud. Men jag har också en del gott, som jag desperat, förtvivlat försöker undvika att se, för det ger mig av någon anledning ångest. Det har krävts att jag öppnar mig för och tar emot kärlek från mina andevänner, mina guider. De vill mig så gott, de vill ge mig kärlek och ge mig råd. Jag lär mig mer att lyssna till dem istället för att lyssna till de ande(vänner) som vill mig ont. Som har velat att jag ska ta livet av mig, som vill trycka ner mig, som vill hata mig, som vill att jag ska hata mig själv. För då känner dom sig bättre. Med ande/vänner/människor/guider, menar jag människor som levat på jorden och som har passerat över till andevärlden. De som vill ont, är ofta kvar som jordbundna, har inte förstått vad allt handlar om och vill andra människor ont. Fast det bara drabbar dom själva i slutändan för Guds lagar är lika för alla och det känns underbart. Så till sist kommer dom andemänniskor som vlll ont också att kunna lyssna till sina guider och vägvisare och också finna vägen till ett lyckligare och gladare liv.